Jul Nissen!

Hej, jag heter Annalill, och nu ska jag berätta en berättelse för er. Det började en dag när jag, min storebror Tobias och mina lillebröder Jonathan och Josef var ute och gick i skogen. Vi hörde helt plötsligt ett snyftande. Josef blev rädd för han trodde att det var en varg. Vi gick åt det håll vi hörde ljudet, och gissa vad vi fick se. En tomtenisse som satt och grät!

- Vad är det med dig, lilla tomte?

- Jag har stukat foten, sa han.

- Stackare, sa Tobias, du borde vila. Du kan vila i vårt hus tills du blir bra. Och när du blir det kan vi sätta dig på planet till Nordpolen.

- Men jag har fått en uppgift av Jultomten, sa tomtenissen.

- Vad då för uppgift, frågade Jonathan.

- Det är väl lika bra att jag berättar allt från början, sa nissen. Vi bor på Nordpolen som ni kanske redan vet, och då sa Tomten till mig att åka till Sverige och fixa snö...

- Hur fixar man snö? undrade Josef.

- Jo, vi har en snömaskin i varje land, och i Sverige är det på andra sidan den här skogen.

- Men vi leker här nästan varenda dag, och vi har inte sett någon snömaskin, sa Tobias.

- Nej, vi har gömt den under marken, sa Nisse (som tomtenissen heter), det är säkrast så. Idag är det den 29 november, och Tomten sa att i kväll ska första snön falla, och jag har stukat foten och kan inte gå! Oj oj oj...

- Vi hjälper dig, sa jag, det kan vi väl, Tobias?

- Ja, det är klart att vi ska hjälpa Nisse. Annalill, du och jag får göra en sån där stol med armarna, och Nisse får sitta där och visa oss vägen. Du kan väl inte vara så tung, va, Nisse?

- Nej, jag är ju lika kort som den minsta av er, sa han skrattande.

Nisse visade oss vägen, och tillslut var vi framme.

- I det där trädet finns ett hål, man ska gå in där, och så får man åka rutschbana ner. När man har kommit längst ner så finns det några kuddar att landa på.

Vi åkte ner och så kom vi ner till ett stort rum med en superstor maskin i.

- Snömaskinen, sa Nisse.

Nisse fick sitta på en stol och berätta för oss vilka knappar vi skulle trycka på. När det var klart så gick vi till andra sidan rummet (rummet var väldigt stort), och där fanns en stege upp. När vi hade klättrat upp på stegen ända upp till det höga taket, så fanns där en stor lucka som var låst inifrån, Nisse gav Tobias (som var först på stegen) nyckeln, och så låste han upp. När vi kom ut var vi tillbaka ungefär där vi hade hittat Nisse!

- Varför kunde vi inte gå in den här vägen också? undrade Jonathan.

- Det går bara att låsa upp inifrån, sa Nisse. Skulle jag kunna få er adress förresten?

- Javisst, men vad ska du med den till, sa jag.

- Det får ni väl se, sa han och såg hemlighetsfull ut.

Det var hela berättelsen om när vi träffade tomtenissen som hade stukat foten, och idag är det den 24 december och...

- Julklappsutdelning, ropade Mamma.

- Jaaaaaaaa! skrek alla barn.

- Vad är detta, sa Pappa, det är många fler julklappar än de vi köpte, och på alla dem stor det: Till Tobias, Annalill, Jonathan och Josef från Nisse. Vem är det?

- Slut - av Annalill 12 år

©Annalill Pollack